I min lilla umgängeskrets känner jag ingen som inte är vaccinerad. Min mamma var visserligen först rätt säker på att inte ta sprutan men när jag och min syster förklarade att vi då inte kunde umgås inomhus och att vi var superoroliga för att hon skulle dö (sant!) så ändrade hon sig. De där som fortfarande undviker vaccin träffar jag alltså inte. Utom i en grupp som gjort mig väldigt förvånad.
Jag är med i en Facebookgrupp med folk som ska få barn samma månad som jag. Där finns en stor grupp som inte vill vaccinera sig. Det pågår också ständigt diskussioner i trådar där folk ber om råd hur de ska tänka kring vaccinet.
Jag tycker att det är fascinerande och sorgligt. Vi stackars gravida pumpas med råd och tips om vad som är bäst för barnet. Hela tiden barnet, barnet, barnet. Det är inte lätt att hålla sig till de torraste mest korrekta källorna som Livsmedelsverket, 1177 och Janusinfo. För det finns så många som tycker och tänker om mitt lilla foster när jag är gravid. De ovan nämnda är mer balanserade i att det faktiskt är viktigt att mamman mår bra också. Problemet här är inte bara onödigt lidande för mamman utan också att dålig hälsa hos mamman, fysisk liksom psykisk, ofta påverkar barnet i slutändan ändå. Men det är så lätt att bli helt och hållet ett kärl till barnet och glömma sig själv.
För det är den balansen jag tror att det handlar om. De gravida som inte vill vaccinera sig är främst rädda för långtidseffekter av vaccinet (de som vill berätta i alla fall). De verkar inte tänka på korttidseffekterna av covid: för tidig födsel, död och iva-vård. Och att gravida faktiskt är en riskgrupp: att vi riskerar att bli väldigt väldigt sjuka i covid. Inte heller verkar de tänka på långtidseffekterna av covid som ju fortfarande är rätt outforskade men redan nu visar sig i en grupp med postcovid som har väldigt otrevliga besvär.
Jag förstår att deras förhoppning är att inte få covid och då slippa all skit det för med sig. Och där kan jag förstå dem som bär sitt första barn. De kan faktiskt isolera sig om deras partner också gör det. Men de som har äldre barn förstår jag mig verkligen inte på. Det är väldigt stor risk att deras stora barn tar hem covid till dem. Jag är orolig och försiktig fast jag är fullvaccinerad och tänker väldigt mycket på vad jag gör eftersom även asymptomatisk covid kan leda till för tidig födsel. Hur vågar de leva ett vanligt familjeliv utan vaccin i kroppen och med ett foster i livmodern? Det har jag svårt att förstå.
Jag tycker att det är rätt ansvarslöst att som förälder inte vaccinera sig. Precis som att jag tecknat en livförsäkring sen jag fick barn tar jag också hand om min hälsa och tar vaccin både för min och mina barns skull. Jag menar att jag har en skyldighet som förälder att ta hand om mig själv.
Nu hoppas jag innerligt att denna grupp av ovaccinerade gravida slipper få covid. Det vore fruktansvärt om deras nu ofödda barn samt de själva får men för livet på grund av att de inte vaccinerade sig.
