En ny odlingssäsong

Vi flyttade ju till vårt hus med trädgård i somras och jag odlade massor som mest blev uppätet och dog. Jag skaffade pallkragar och då gick det bättre. Men då var det rätt sent och bara en del hann ta sig innan värmen och ljuset avtog.

Nu är det annat läge. Vi är här från början och har tid att göra många misstag. Jag har redan fyra pallkragar på södersidan varav en ruvar på höstsådda grönsaker och tre ska få ta emot nya frön. På norrsidans södervägg ska jag sätta två till pallkragar. I blomsterrabatten har jag satt flera nya små skatter under sommar och höst samt strösslat diverse frön som kanske kommer upp. Och så finns ju massor av jordgubbsplantor och smultronplantor och förstås min stackars vinbärsbuske som kämpat för sin överlevnad på en skuggig balkong. Den fick komma i jorden först av alla trädgårdsväxter men nu ska den äntligen få en hel säsong här.

Jag har massor av planer för allt som ska växa i min trädgård. De allra tidigaste: tomat, gurka och chili, vilar nu i jord på fönsterbrädan liksom selleri och basilika. Utomhus har jag sått spenat och salladslök i byttor. Allt har jag vågat tack vare Sara Bäckmo och farbror grön. Snart har maken också fått till odlingsljus i boden så ett tag får nog småplantorna flytta dit och förhoppningsvis växa sig knubbiga.

Det känns så fantastiskt roligt. Det var nog tur att vi fick lite pangkyla och snö så att jag inte fick för mig att så allt nu.

Sponsored Post Sponsored Post Menu Mer info Learn from the experts: Create a successful blog with our brand new courseThe WordPress.com Blog

WordPress.com is excited to announce our newest offering: a course just for beginning bloggers where you’ll learn everything you need to know about blogging from the most trusted experts in the industry. We have helped millions of blogs get up and running, we know what works, and we want you to to know everything we know. This course provides all the fundamental skills and inspiration you need to get your blog started, an interactive community forum, and content updated annually.

Register now

Barnet och snön

Alltså jag bor i södra Sverige och sen T föddes har det inte varit mycket snö alls. Vi har inte ens köpt en pulka. Tills nu då.

Det har varit en kamp att få henne att uppskatta detta ovanliga fluff. Vi har fått locka och pocka för att få ut henne. Och åka pulka har också varit en process. Först bara att köpa en pulka eftersom alla andra barnfamiljer samtidigt desperat jagat efter en sådan. Till slut hittade vi en som gick sönder andra dagen vi åkte i den. (Går dock fortfarande att åka med) Sen har vi fått jobba hårt på att visa henne att det ju är superduperkul att dra upp pulkan, åka ner och dra upp den igen och igen och igen. Det är ju en märklig sysselsättning.

Jag åkte väldigt mycket pulka, stjärtlapp och snowracer som barn. Men jag vet, det behöver inte betyda att mitt barn uppskattar detsamma. Men jag måste ju ändå prova.

Men det är så mycket annat med snön som är ovant. Det är så så kallt. Man måste klä sig helt annorlunda. Fötterna, händerna, läpparna och kinderna är inte vana vid denna kyla. Det blir kallt om det finns glipor. Lättare att vara inne bara tycker dottern. Och vi utbrister ‘men det finns ju snö! Och is!’ Idag gick jag ut ändå och sen kom hon efter med pappan en halvtimme senare.

Golvad

Just nu känns det rätt tungt på jobbet med en klurig situation där jag är precis i mitten och inte riktigt vet vad jag ska göra. En hel del är saker jag inte kan påverka så mycket men samtidigt måste hantera. Men jag vet också att detta är min mensvecka och då kan det lätt kännas alldeles hopplöst. Veckan efter definitivt hanterbart. Oftast.

Och så dog en släkting förra veckan. En fin människa som jag inte umgåtts med mycket men alltid verkligen gillat. Jag blev så ledsen.

Så nu sitter jag här klockan nio på en fredagkväll med huvudvärk och tänker att det nog är bäst att jag lägger mig. Förhoppningsvis blir det lite bättre imorgon.

Pausa?

Nu uppmanas folk att vänta med att bli gravida eftersom man inte vill vaccinera gravida. Inte heller ammande. Så om jag skulle bli gravid nu snart skulle det antagligen betyda att jag skulle behöva vänta nästan två år med att få ta vaccin. Och riskera att bli allvarligt sjuk i covid förstås.

Så jaha. Ska vi vänta i ett halvår då? Minst. Eller? Och vad ska vi då använda för preventivmedel?

Det känns så konstigt att plötsligt försöka att inte bli gravid.

Gästrum till nära gäster

Nu är vårt gästrum redo. Det finns två sängar med nya bäddmadrasser, kuddar, täcken, gulliga nattduksbord med små lampor. Visserligen saknas tavlor på väggarna och någon förvaring som vi inte tänkt ut riktigt hur den ska vara. Men det går absolut att sova där.

Nu har vi inte ordnat detta rum för att vi kommer ha gäster på länge. Nej nej det är vi som är gästerna!

Sedan nyår har vi försökt lära dottern att gå in till oss när hon vaknar på natten. Förhoppningen är att hon ska sova längre och längre i sin säng eller i alla fall har möjlighet att vänja sig vid det. Innan har en av oss sovit med henne och det är rätt trångt i hennes 105-säng. Men när hon kommer in till oss sover båda vuxna dåligt. Alltså behövs gästrummet! Nu är det lite hotellkänsla att gå in där eftersom vi inte haft ett gästrum innan.

För att köpa alla grejer (förutom sängar och nattduksbord som vi köpte begagnat) använde vi Click & Collect på IKEA. Det var verkligen supersmidigt och kändes så skönt att inte ens behöva gå in i varuhuset. Fast det gäller att man vet vad man ska ha förstås.

Avslagen start – trött och ändå tacksam

Detta år började med en lång och seg infektion vilket gjort att hela familjen har varit isolerade i två veckor. Det efter ett jullov där vi också mest varit för oss själva.

Å ena sidan känner jag mig väldigt trött på att gå hemma. Att varje dag tillsammans försöka ordna en vettig dag för oss i en period som har blivit mer och mer en väntan på att vi ska må bättre. Och det är kanske det som kommer prägla förhoppningsvis bara första halvan av 2021: väntan på att få ses igen.

Å andra sidan känner jag så starkt hur lyckligt lottad jag är. Jag älskar min man som är expert på just detta: stiltje, tristess och att vara på samma plats länge. Vi älskar att prata med varandra och kan finna njutning i diskussioner om högt och lågt. Och så har jag ju en dotter som är som de flesta 4-åringar: naiv, nyfiken, inne på sitt spår och alldeles ärlig. Sen bor vi ju i hus med stort kylskåp och tusen projekt att greja med! (Jag kanske nämnt det typ tusen gånger nu men det är så najs) Både jag och maken har dessutom fast jobb. Vi har en hel del släkt och vänner som vi har starka relationer med. Vi har hobbys med många människor inblandade. Alla dessa orkar kämpa med att hålla kontakt även via skärmar och annat krångel. Tre goda vänner som bor lite för långt bort orkar skriva brev till mig. Vi kunde ha haft det så mycket sämre.

Men nu ser jag verkligen fram emot att börja jobba igen. Där ska jag få träffa människor. Hurra!

Mål och önskningar för 2021

Som tidigare nämnts har jag lite svårt för nyårslöften. Det blir så lätt moraliserande och dramatiska svek när ett löfte inte hålls. Så därför tänker jag hellre kring mål. Då jobbar jag mot något. Vägen blir viktig, nya mål kan byta plats med de gamla och allt går att skjuta upp utan bitter eftersmak. Men i år vill jag också ha med önskningar. Det gäller saker jag inte kan påverka särskilt mycket.

Mål

Greja med huset. Jag vill fortsätta stå emot trycket från något slags ideal att allt ska gå så snabbt. Vi ska fortsätta ändra och renovera långsamt och hitta fina gamla och nya prylar och pryda hemmet med. Dessutom vill jag våga tapetsera ett rum. Har aldrig gjort det innan. Samtidigt vill jag att vi ska våga anlita professionella för större jobb och våga beställa det vi vill ha. Vi är ju inte vana att lägga stora pengar på renoveringar eftersom vi bott i hyresrätt och därför känns det sååå läskigt att lägga 10.000 eller 100.000 på ett arbete. Men nån gång måste fasaden bytas och det kommer kosta.

Skaffa fler vänner vid huset. Vi har börjat lite smått men det har varit mycket krångligare nu när man inte ska träffa nya människor och inte umgås inomhus. Men den dag vi får umgås inomhus igen ska jag se till att skapa nya vanor med vänner inne.

Få det lite bättre på jobbet och öka min och kollegornas kompetens. Vi har en rätt speciell avdelning som ställer mycket på sin spets och kräver ett mycket medvetet och genomarbetat arbetssätt. Och kollegor som är ganska oerfarna så vi har en lång väg att vandra tillsammans.

Fortsätta odla. Det är inte så noga vad det blir eller om det blir stor skörd. Bara jag fortsätter att prova och lära mig, njuta och glädjas.

Fortsätta träna men försöka hitta vägar att träna kortare pass oftare. Min syster har precis gett mig en massa tips som för mig mot detta nya förhållningssätt. Det behöver inte vara ett sammanhängande pass utan kan vara många små snuttar när vardagen och orken tillåter.

Önskningar

Ett till barn. Jag önskar ju ett barn till och jag vill helst inte ha det som ett mål då jag är rädd att det blir en prestation och något att klara av. Så jag önskar.

Att vi kan umgås igen. Ja alltså att covid blir något som världen har under kontroll, att ingen jag känner dör och att jag får träffa min släkt igen. Det är helt klart viktigaste punkten på denna lista.

Året 2020

Här kommer årets lista!

Gjorde du något 2020 som du aldrig gjort förut?

Jag blev Knytteledare och kände att det var helt rätt! Vi har hunnit vara med i två andra Knyttegrupper men detta att leda själv är så roligt. Jag ser fram emot att få gå kursen som jag hoppas Friluftsfrämjandet ska låta mig göra.

Jag köpte hus! Det kommer nog återkomma som ämne i denna lista…

Jag har nog aldrig julpysslat så mycket som denna jul. Annars brukar det vara ganska maxat i december med glöggträffar, luciakonserter med min kör, gå på andra julkonsterter som publik och  samtidigt allt det vanliga julstöket med städ, mat, bak, klappar och pyssel. Nu var det bara det sista kvar och det var lite skönt.

Jag har börjat brevväxla med en mycket kär vän som bor lite för många timmar bort för att det ska vara lätt att ses. Och det är så roligt! Jag förstår nu att det är en konstform att skriva brev och att jag har mycket att lära.

Genomdrev du någon stor förändring?

Flyttade till en annan del av staden som jag inte kände till särskilt mycket. Sa upp mig och bytte till jobb i samma stadsdel där jag nu bor. Kan nu cykla till jobbet vilket gör väldigt stor skillnad i vardagen.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Nej.

Vilket datum från år 2019 kommer du alltid att minnas?

Minns inget specifikt datum men i slutet av mars kolliderade två stora saker: 1. Sverige fattade att corona var här och att det var riktigt illa. Vi hade fått  restriktioner och allt kändes läskigt. Maken hade precis blivit korttidspermitterad och vi undrade hur många som skulle bli uppsagda. 2. Säljaren till vårt nuvarande hus godtog vårt bud. Mäklaren ringde nervöst och undrade om det fortfarande gällde. Det gjorde det sa vi och tittade nervöst på varandra.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Att Trump förlorade gjorde mig lättad och glad.

Att flera på mitt förra jobb uttryckte hur mycket de skulle sakna mig och att jag fortfarande umgås med några så mycket det går nu i coronatider.

Huset gör mig också väldigt glad. Det är en fröjd att bo i detta hus. Jag hör hemma i hus.

Att jag är så mycket mer i skogen nu sen vi flyttade och att det är så tyst här. Min kropp och själ fann sig till ro i det genast.

Saknade du något under år 2020 som du vill ha år 2021?

Umgänge inomhus med en väldigt massa människor. Jag vill ju kunna njuta av vårt hus med andra människor men också lättare kunna lära känna nya människor här i området genom att kunna vara hemma hos varandra.

Min kör saknar jag också väldigt. Vi utforskade olika sätt att öva och ha konsert smittsäkert under året men när de sista restriktionerna kom la vi ner helt. Det var deppigt.

Jag saknade en vanlig sommar där vi kan umgås alla delägare på mitt sommarställe och förstås också kunna åka till svärföräldrarna och bo där någon vecka. Denna sommar hade vi också tänkt att dottern skulle våga och vilja vara utan oss något dygn med farmor/farfar och/eller mormor. Och så skulle jag och maken kunna åka på spa/gå på bio eller något annat festligt. Men det blev ju inget med det. Kanske nästa år?

Vad önskar du att du gjort mer?

Det är så mycket jag önskar att jag skulle kunnat göra – allt det som covid stoppade. Men av det jag faktiskt har kunnat göra är nog att hitta ännu fler tillfällen att träffa nära och kära utomhus.

Vad önskar du att du gjort mindre?

Jag hade gärna sluppit all den övertid jag jobbat i år på grund av corona. Under en period i våras fick vi inte ta in vikarier alls och då blev det helt absurt mycket övertid.

Favoritserier från året som gått?

Normal people var suggestiv och spännande.

Kärlek och anarki gick från att vara tramsigt rolig och knäpp till att fånga så många aktuella frågor och ställa stora frågor om livet och livskvalitet.

Bästa boken du läst i år?

Där kräftorna sjunger var njutningsfullt, spännande och upprörande. Och den finns kvar i mig.

Swede Hollow som handlar om smutsig dalgång i Minnesota där många svenskar bodde runt sekelskiftet 1800-1900. Det gav mig en alldeles ny känsla för hur det kan vara att byta land.

Klubben var så omskakande om hur en stor massa människor med sitt handlande kan understödja ett riktigt rövhål och hens beteende utan att de nog tycker att de gör något dåligt.

Gileads döttrar hade allt det jag saknade i Tjänarinnans berättelse som jag tycker utelämnade allt för mycket. Här var det fördjupning, spänning och åter igen obehaglig igenkänning från vår värld.

Största musikaliska upptäckten?

Tja det har inte varit så mycket på den fronten. Dottern däremot har upptäckt att hon gillar typ all musik. Hårdrock, klassiskt, discopop går lika bra alltihop. Och man ska dansa till det!

Vad var din största framgång på jobbet 2019?

Jag har fått en väldigt speciell barngrupp på mitt nya jobb som inte är van vid att det händer så mycket vuxenstyrt. Nu har jag visat dem hur kul det kan vara att leka styrda lekar och ha samling, de klarar av att gå på utflykt och att bli styrda i ett schema med grupper och aktiviteter. Det är bra jobbat tycker jag!

Största framgång på det privata planet?

Det måste jag nog säga är hela flytten. Varje tavla som kommer upp, gardin som blir sydd och köksattiralj som finner sin plats är en glädje. Ibland tycker jag att det tar för lång tid och ibland, när det blir riktigt fint, tycker jag att det ska ta precis så lång tid som det tog eftersom det blev så fint resultat.

Mina små odlingar i pallkragar tycker jag också varit en framgång. Eller kanske att jag hunnit lära mig så mycket (helt basala saker dock) om odling. Jag började odla direkt i marken och nästan allt blev uppätet. Pallkragar gick mycket bättre och jag ser fram emot att fortsätta utforska. Den givna presenten till mig just nu är saker kopplade till odling…

Största misstaget?

Det var nog att inte låta slipa om vardagsrumsgolvet innan vi flyttade in. Men vi vågade inte riktigt tro på att det var tjockt nog att kunna slipas om. Och nu blir det svårt att få till…

Bästa köpet?

Huset. Helt klart huset. Så kul var det. Är det.

Jag är också väldigt nöjd med vår kökssoffa.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Både ock skulle jag säga. Det har varit mycket anspänning kring flytten: att leta hus, buda, packa, flytta, städa, söka jobb in i det sista och gå på intervjuer en vecka innan semestern. Och det var så kul att hitta huset och flytta. Samtidigt har covid gjort allt tråkigare. Men jag skulle nog ändå säga att det glada vunnit.

Vad spenderade du mest pengar på?

Huset såklart. Fast mest spenderade banken… Eftersom vi aldrig ägt vårt boende innan känns det mycket läskigt men vi har ju räknat på det och utan amorteringar bor vi billigare här än i lägenheten…

Något du önskade dig och fick?

Börjar bli tjatigt va? Ett hus! Jag knep ett nytt jobb också i sista stund. Det var svettigt på slutet eftersom det knappt låg några jobb ute i min stad förrän i slutet av maj.

Något du önskade dig och inte fick?

Jag önskade mig ju faktiskt en graviditet men det har inte hänt än.

Vad gjorde du på din födelsedag 2019?

Det minns jag inte så jag var nog hemma. Minns dock mina presenter som jag var mycket nöjd med: en odlingsbok och en skruvmejsel.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år bättre?

Ja om vi slapp covid hade så mycket varit så annorlunda.

Vad fick dig att må bra?

Att vara i skogen. Nu bor vi så nära skogen och det är så härligt. Och det är så tyst.

Min lilla familj. Nu när det har blivit så väldigt mycket av sjukfrånvaro vid minsta lilla, vabb vid minsta lilla, karantän och svårt att tajma umgänge har jag varit ganska mycket mer med min man och dotter. Tack och lov känner jag allra mest att jag tycker så mycket om dem och att vi gillar att vara hemma ihop. Annars brukar vi också vara det en stor del av vår fritid. Men de där avbrotten av har saknats och det gör skillnad.

Vem saknade du?

De som jag brukar umgås med nära förutom maken och dottern: syster med familj, mamma, svärföräldrarna. Alla har vi fått umgås med väldigt begränsat. Mest ute.

Mina gamla kollegor har jag saknat många gånger på mitt nya jobb. Det tar tid att komma nära varandra, förstå sig på varandra och hitta till det där gemensamma förhållningssättet. Och när det blir kritiskt läge kan man skörda av den där stabila basen. Eller inte om den saknas. Då känns det tufft. Jag saknar dem också som vänner. För på slutet kom jag på att jag även skulle sakna dem privat. När man jobbar nära varandra och löser svåra situationer får man ett speciellt band. Vi har träffats

Pappa saknar jag alltid och kommer nog alltid göra. Han dog alldeles för tidigt.

De bästa nya människorna du träffade?

Vi har träffat några nya familjer i vår nya del av stan och jag ser fram emot att lära känna dem bättre.

Mina nya kollegor har varit väldigt roligt att lära känna. I största delen av gänget är det verkligen god energi och en härligt pragmatisk inställning till jobbet.

Mest stolt över?

Att vi vågade köpa hus precis i början av pandemin. Det var så rätt för oss.

Högsta önskan just nu?

Att jag och min familj ska få vara friska! (skrev jag förra året men håller fortfarande på det). Men jag önskar verkligen att hela världen får ordning på covid-19 så att vi kan leva som vanligt igen.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?

Inte så väldigt mycket. När vi får umgås med folk inomhus igen ska jag bjuda hem vänner och släkt ofta. Får inte fastna i coronavanor.

Tidigare års sammanfattningar:

2019 skrev jag om ett trevligt år.

2018 skrev jag bara om ett kasst jullov.

2017 skrev jag en regelrätt sammanfattning.

2016 skrev jag en mer fri sammanfattning.Och längre än så har inte bloggen funnits.

Uppdatering nyårsmål 2020

Såhär skrev jag alltså i januari 2020.

• Elda ännu mer. Jag älskar att elda. Här ingår också att undersöka vad jag/vi gillar att grilla. Har hittills provat korv och pinnbröd i olika former. Ska prova köttbullar. Vad mer? Jag har verkligen eldat väldigt mycket mer än innan. Det har varit så kul. Jag har fått in en viss vana och det gör allt lättare. Har också lärt mig att beräkna tidåtgången bättre: eldar bara med sällskap av maken eftersom eldande (om det ska grillas) tar tid och är svårt att få ihop med ett barn som inte vill stå och glo in i eld i mer än fem minuter. Maten som grillas har jag inte kommit så långt med men det viktiga är ju elden va. Allt har också dokumenterats på insta och har blivit 24 eldar detta år hittills.
• Fortsätta träna fysiskt och mentalt. Det gör mig så gott. Jag har faktiskt fått till det också i flera månader. Så nu är det bara att fortsätta. Ja och det har jag gjort också. Det fysiska har varit lite glesare på grund av flytt och husfix men inte upphört samt kombinerats med mycket annan motion som att gå i skogen. Mentala träningen har jag också hållit hårt i och lyckats fortsätta med nästan varje dag.
• Ordna dejter med maken! Haha det har blivit noll och inget på grund av total avsaknad av barnvakt. Ser ingen ljusning på den fronten tyvärr.

Sen har jag två till lite mer laddade mål som jag räds för att uttala. Tänk om det inte blir? Vi kanske ändrar oss. (Tänk att vi har varit så modiga detta år!) Men här kommer de:

• Köpa ett hus. Och det gjorde vi faktiskt! Kan inte riktigt fatta att jag för ett år sen inte ens visste att vi skulle hitta ett hus.
• Försöka skaffa ett till barn. Ja och vi har äntligen kommit till att vi vågar försöka men inget har fastnat ännu.

Julafton 2020

Jag brukar inte skriva ett inlägg om julafton men denna jul var verkligen så annorlunda att den var värd ett inlägg.

Planen var att fira med min mamma och min systers familj bestående av två barn och två vuxna. Varken min eller systerns familj hade möjlighet att ha en veckas karantän innan och min mamma är riskgrupp och därför bestämde vi oss för att ha hela firandet utomhus. Vi vet ju också att våra barn är kassa på att inte sitta i knät och kramas så att umgås inne och hålla avstånd är helt enkelt omöjligt.

Kvällen innan julafton fick tyvärr systersonen ont i halsen och därför kunde de inte vara med. Vi hade redan resonerat om detta innan. Om en i familjen insjuknar finns det risk att andra är asymptomatiska eller på väg att insjukna och därför ska hela familjen vara hemma. Det var bra att ha pratat om det innan eftersom det kändes helt förjävligt kvällen innan julafton. Vi ville gärna hitta ett kryphål då ju. Min syster älskar jul och jobbar alltid hela december med att göra fantastiskt julgodis. Vi har inte kunnat ses på flera månader heller eftersom någon alltid har varit sjuk, mest hennes yngsta. Så det var en stor besvikelse.

Men hela min familj och min mamma mådde bra så vi körde enligt planen.

Först gick vi till en liten skogsdunge som vi valt ut nära vårt hus. Dagen innan hade vi byggt upp en liten eldstad med stenar. Där eldade vi och grillade prinskorv och saffranspinnbröd. Min mamma satte upp rep mellan några träd som dottern försökte klättra på. Vi gjorde en liten hinderbana och klättrade på stenar. Drack glögg, saft och te. Tack för det fantastiska vädret med sol! Det hade inte varit lika härligt i regn.

Sen gick vi hem. Dottern värmde sig inne. Sen kom jultomten (jag) och delade ut julklappar ute. Jultomten berättade att chefen hade varit noga med att säga att man inte fick dela ut klappar inomhus i år. T tyckte att tomten var väldigt lik mamma. Senare fick jag frågan många gånger: ”varför är du alltid borta när tomten kommer?” Efter det kom min systers familj och bytte klappar och några ord över häcken.

Vi hade egentligen tänkt se Kalle senare men eftersom det inte gick på svtplay(ovant!) så fick dottern se på det medan vi värmde och fixade maten. Sen åt vi julbord ute på altanen med tända ljus (det var vindstilla) och brasa i grillen. Det var kallt. Riktigt kallt. Det jobbiga var inte att bli kall för vi var väldigt varmt klädda med filt runt benen men det svåra var att maten blev så kall så snabbt på tallriken. Jag är ju en sån långsam ätare också. Men det var fint att få vara med min mamma och dela detta bord.

Sen sa vi hejdå och mamma åkte hem. Lite skönt var det att inte vara tillsammans sådär superlänge som det brukar vara men samtidigt har jag nu ett visst uppdämt behov av att få sitta nära andra vuxna inomhus. Så det var mest ledsamt när mamma sa hejdå. Men värst var det ändå att bara få prata med kära syster över häcken.

Så denna julafton var fin och speciell men också med en ton av besvikelse.

Tidigare jular:

2016 skrev jag om en lugn liten julafton

2017 var det stökigare med en 1,5-åring.

2018 blev det en fin julafton men ett riktigt omysigt jullov.

2019 skrev jag inget om jul. Alls.