Att försöka vara på topp

Läraryrket är dynamiskt. Det är aldrig stillastående. Det förändras varje dag. Eleverna förändras varje dag. Undervisningen måste förändras och jag måste hänga med i gruppens svängningar för att vara en bra lärare. Jag älskar verkligen mitt jobb. Det är nog främst för den där dynamiken som aldrig stannar. Men det är också den som kan göra det riktigt riktigt tungt ibland.

Vissa perioder är riktigt svåra. När det händer något med en elev som gör att vi måste byta strategier för att eleven ska må bra och fortsätta lära sig. Vi letar och prövar. Misslyckas. Det känns hopplöst. Eleven är frustrerad. Föräldrarna är frustrerade. Jag är frustrerad. I de perioderna finns det ingen plats för att må dåligt själv som lärare. Jag måste vara på topp. Just nu har jag tre elever som är i kris på olika sätt. Tre elever som skulle behöva min fulla uppmärksamhet. Resten av klassen behöver mig förstås också. I alla fall lite grann. Samtidigt är jag inte på topp. Det går inte riktigt ihop och huvudet känns proppfullt.

Jag läser en artikel om lärare som mår riktigt dåligt (länk till Lärarnas tidning). De två intervjuade lärarna mår otroligt mycket sämre än jag gör nu men jag kan ändå känna igen mig på några punkter.

Å en sidan ger jobbet mig kraft och glädje, rutin och vardag som inget annat kan göra. En av lärarna:

— Jag har svårt att finna glädje utom i klassrummet när jag utbildar elever.

Framför allt när jag var som allra mest ledsen kändes det delvis avlastande att gå till jobbet för att allt var som vanligt där och eleverna krävde en positiv och närvarande lärare precis som alla andra dagar. Jag drogs med av deras glädje och entusiasm.

Å andra sidan känner jag att jobbet ibland kräver för mycket av mig. Den andra läraren:

— När det väl har »smällt« är lärare inget lätt jobb att ha. Det är svårt att hitta de där lugna stunderna man behöver.

Jag försöker att hitta smarta lösningar som inte tär på mig alltför mycket. Avstå från de mest djärva nya projekten, vänta tills kollegan prövat, vara nöjd med det som går bra och göra det igen. Prova små nya saker. Prata mycket med min chef och mina kollegor. Be om råd. Acceptera att jag inte är på topp och göra vad jag kan för att få mig att fungera som lärare ändå.

Jag vill verkligen orka följa mina elever hela terminen ut. Ge både mig och dem ett bra avslut på första året ihop. Det vore fantastiskt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s