Sista sucken

Nu återstår bara en dags arbete på jobbet. Det känns overkligt. Många känslor bråkar i mig.

Jag känner stolthet och lättnad över att jag lyckats ta mig igenom detta läsår och gjort ett ganska bra jobb trots gravidkroppen och allt det fört med sig.

Jag känner en viss skräck inför att lämna mitt trygga jobb, där jag vet vad jag ska göra varje dag och där jag känner mig hyfsat säker och bra på det jag gör. Nu ska jag gå in i mitt nya liv som jag inte alls vet hur det blir. Dessutom vet jag inte vad jag gör efter föräldraledigheten eftersom jag haft ett vikariat.

Jag känner också en stark lättnad över att äntligen få vila. Det har inte varit optimalt för mig att jobba minst 45 timmar i veckan…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s