Sov när barnet sover!

Så står det i böckerna. Som att barnet sover sött i timtals i sin egen säng! T är visserligen söt men sova i egen säng har hon endast accepterat i några minuter.

T sover i sitt babynest mellan mig och maken på natten (tack och lov att hon inte måste ha kroppskontakt då!) men på dagen går det inte alls lika bra. Rekord i sängen på dagtid när jag låg bredvid är en halvtimma. När jag inte låg bredvid är rekordet en kvart. Det vanliga när hon läggs i nästet är ungefär två minuter. Sen vaknar hon och vill vara nära. (Vagnen är därför heller inte ett ställe hon gärna sover på.)

Hon vill vara i selen eller sjalen. Helst ska man rör på sig i lugn takt, inne som ute. Då kan hon sova i två timmar! När hon sover riktigt djupt går det även bra att man sitter ner en stund, dock inte allt för tillbakalutad. Hon vänder också surt på huvuden och vrider på kroppen lite mer eftersom den där sköna konstanta viktomfördelningen saknas. 

Men vänta, jag skulle ju sova när barnet sover! För att ta igen de missade timmarna under natten. Nej, det blir ingen sömn på dagen. Möjligtvis lite vila. För att få så mycket sömn som möjligt försöker jag istället förlänga natten så att vi ligger där tillsammans till tio på morgonen ungefär. Sen går det inte mer. Då är kroppskontakt det enda som gäller. Jag avundas inte de som har ett äldre syskon att ta hand om också…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s