Stolt 

En av de bloggar jag börjat följa är Lady Dahmer. Hoppade lite mellan de senaste inläggen och fastnade i detta för att det gav mig en helt ny känsla. Hon skriver om att hon tycker vissa saker är bättre än andra och att det (såklart) är grunden för de val hon gör som förälder. Hon skrev om att hon tycker att amning är bäst och därför stått ut med allt det jobbiga kring amning. Och där, liksom någonstans i de meningarna, kände jag mig så stolt. 

Stolt över hur jag och min man tagit beslut som vi tror är bäst för vårt barn. Stolt över hur vi kämpat för att genomföra det vi tror på. Även när vi kanske inte fått så bra stöd från omgivningen. Även när det varit väldigt jobbigt.

Som med amningen. Det har varit och är stundtals fortfarande både smärtsamt, frustrerande, extremt långdraget och struligt på olika sätt. Men det verkar vara väldigt bra för vårt barn och därför fortsätter jag att kämpa med det. Det gör mig stolt.

Sjalande är också en sån där grej som framför allt var väldigt jobbigt tidigare men där det varit så tydligt hur bra dottern mått av det. I början när hon ville bli buren nästan jämt och jag kände mig väldigt svag och ostabil i kroppen var det plågsamt och svårt att ta mig igenom de långa dagarna. Men jag gav inte upp utan fortsatte, peppad av dotterns välmående. Jag läste på, övade knyt och försökte anpassa vardagen så att jag skulle orka. Allt för att dottern skulle må bra. Det gör mig stolt. 

Men när jag läste Lady Dahmers inlägg upptäckte jag att jag har undvikit att känna stolthet inför dessa saker. 

Andra saker, som att offra nattsömnen för sitt barns skull eller stå ut med att leka samma banala lek om och om igen, har jag känt mig stolt över. Men det är ju sånt alla föräldrar gör. 

Amma och bära i sjal däremot finns det en viss laddning i. Som att jag tror att jag är en lite bättre förälder för att jag gör dessa två saker. Nej jag tänker snarare såhär: Jag tycker att jag är en bra förälder när jag försöker vara lyhörd för mitt barns behov och hittar lösningar som fungerar för min lilla familj. Vi väger allas behov och förutsättningar och trixar och prövar. Hur metoderna och rutinerna sen blir i just vårt fall behöver förstås inte vara det bästa för en annan familj. 

Jag ska försöka göra det här lite då och då: fundera över vad som gör mig stolt i mitt föräldraskap just nu?

Vad gör dig stolt i ditt föräldraskap just nu?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s