Vikten versus hälsa 

Obs! Här skriver jag om vikt, viktnedgång och om att inte trivas med sin kropp!

Jag känner trippelskuld kring min vikt. För det första för att jag gick upp mer i vikt än man ska enligt vården. Det tyder ju på dålig disciplin och allmänt tvivelaktig personlighet att gå upp mycket i vikt. Eller? För det andra för att jag nu känner mig väldigt obekväm med min kropp. Som nybliven mamma ska man ju ääälska sin kropp och vara så tacksam för att den burit och närt ett barn. För det tredje för att jag nu bantar försiktigt och försöker gå ner i vikt. Oj, vad jag bidrar till smalhets och orimlig press på nyblivna mammor. Förlåt förlåt och förlåt.

Jag har tänkt att jag mest går ner i vikt av hälsoskäl men när läste Emma Hällbackas inlägg om hälsa här och började fundera. Hon har startat nätverket Bloggar om hälsa som regelbundet skriver om ett bestämt ämne. Nu var det ”Vad är hälsa för dig?”. Emma påpekar att sambandet vikt/utseende och hälsa inte är helt solklart och viktnedgång inte alltid är så hälsosamt. Jag påminner mig om ett gammalt inlägg en danslärare skrev om sin vikt här. Hon fick massor av positiva kommentarer om sin kropp när hon var väldigt smal, svag och mådde ganska dåligt och nästan aldrig några positiva kommentarer nu när hon har en vikt hon mår bra av och är stark. För den mest hälsosamma kroppen är alltid den smala?

Jag har många gravidkilon kvar och känner mig obekväm i min kropp. Efter att den första tidens svullnad hade gått ner stod vikten helt still. Det där med att amningen gör att kilona rinner av dig verkade inte gälla mig. Jag kände mig också stressad av Livsmedelsverkets råd till ammande som säger:

Det bästa är om du kan gå ner till din ursprungsvikt inom ett år […]

Ett år! Och det är ett allmänt råd till alla mammor, oavsett vad du hade för vikt innan graviditeten och oavsett hur mycket du gått upp. Då verkar det som att det är väldigt väldigt viktigt. Bedrövad läste jag om mammor som berättade om att de började gå ner i vikt först när amningen var avslutad.

Jag googlade mer och hittar Livsmedelsverkets senaste rapport kring energi och vikt under graviditet och amning vilket är rapporten som ligger till grund för kostråden till ammande mammor. Det var ingen nyhet för mig att övervikt kombinerat med graviditet/förlossning är förknippat med risker men jag sökte febrilt efter vad som gäller för min viktuppgång som ligger inom spannet normalvikt? Det jag till slut fann var att det finns risker om du blir gravid igen och har bytt bmi-klass. Med min viktuppgång ligger jag precis kvar i samma bmi-klass. Och jag tänker verkligen inte bli gravid snart igen. Så varför ska jag då banta av hälsomässiga skäl? För att det är så bra att vara smal? Mia på BakingBabies skriver i och för sig här att det finns studier som visar att det är viktigt för mammans totala hälsa att hon går ner graviditetskilona det första året. Men hur viktigt? 

När jag sen läser i rapporten om amning och viktnedgång finner jag detta:

Teoretisk ökar amning energiomsättningen med ca 500 kalorier per dag (7). Detta skulle vara argumentet för att ju längre och mer du ammar desto mer går du ner i vikt.  Det har dock argumenterats för att kroppen anpassar sig och att det sker en minskning i basalmetabolismen samt  minskning av den fysiska aktiviteten för att kompensera den extra energiutgiften (7). Teoretisk skulle den extra utgift som amningen medför ge en viktminskning på 0,5 kg i veckan (7). Dock finns det idag inga vetenskapligt bevis till stöd för att kvinnor som  ammar går ner mer eller fortare i vikt (3,7). 

Men också detta:

Det finns inget vetenskapligt stöd för att rekommendera kvinnor att aktivt börja påverka vikten förrän efter att amning är avslutad eller ett år efter förlossningen. Kroppen själv har en stor förmåga att anpassa sig och det tar tid innan uterus storlek och blodvolym har minskat. (sida 31)

Så jag ska alltså inte banta första året men helst gå ner till min ursprungsvikt. Hur går det ihop? 

Hm. Jag blir inte riktigt klok på detta. Slutar i att jag nog inte måste kämpa med vikten för min fysiska hälsa utan mer för att må bra psykiskt. För min fysiska hälsa borde jag nog snarare satsa på att bli riktigt stark och ihopläkt. Men jag är så sjukt obekväm i denna fladderkroppen. Jag känner mig tung. Får ont i fötterna och kan inte röra mig på samma sätt för den där magen. Alltid ska det lägga sig där. 

Hälsa och välmående är inte bara dina värden utan också hur du känner dig och hur din relation är till din kropp. Jag mår rätt dåligt av att leva med den här kroppen men känner mig glad och peppad över att det går åt rätt håll. Så jag bantar ändå.

Och så är jag bitter. För att det är jag som är gravid, föder ut barnet, ammar och sen får en fladderkropp som gör att jag vill banta. 

Annonser

5 thoughts on “Vikten versus hälsa ”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s