Näsan

Redan dotterns första natt utanför livmodern krånglade näsan. Hon sov inte alls, bara skrek och personalen sa att det nog var en kombination av svårt att andas och hunger-ont-i-magen. Till slut fick hon näsdroppar.

Och sen har näsan fortsatt att ställa till det framför allt på natten. Hon har vaknat hysteriskt gråtande av att det nästan är stopp så många gånger. På BVC säger de att en del föds med trånga näsor och att det inte är så mycket att göra åt. Kanske hon har polyper som behöver opereras bort (som sin far och mormor) men det gör man inte såhär tidigt såklart. Så det är bara att stå ut med dåliga nätter i kanske några år till.. eller så blir det bättre när som helst. Förhoppningsvis växer det bort.

Vi sköljer näsan med koksalt och bröstmjölk och vid förkylning suger vi med nässug. På dagen bryr hon sig inte så mycket om det, hon är så van. Men på natten stortjuter hon vilket jag verkligen kan förstå. Trött, ledsen och förvirrad. Mamma tar upp mig i famnen. Då kommer något blött i näsan och ner i halsen. Fy. Bara bröst hjälper då.

Den där näsan kan få mig att bli ganska uppgiven ibland. Bättre sömn verkar avlägset.

Annonser

1 thought on “Näsan”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s