Amningsavslut

Nu är det slut. Tror jag. Nu har hon inte ammat på ett och ett halvt dygn. Hurra! Eller? Jag vet inte. Har inte landat i detta ännu. Det har varit riktigt slitigt. För att sluta amma är inte något T vill utan ett projekt jag har fått forcera fram.

Bakgrund

Mina tankar om amningen innan var att jag främst skulle sluta nattamma innan jag börjar jobba i augusti. Jag tänkte mig att jag kanske kunde fortsätta amma morgon och kväll. Eller bara kväll. Senast skulle denna förändring ske under makens semester (som precis börjat nu) men kanske tidigare om det liksom blev läge. Att T började äta mer mat och bli mindre intresserad eller så.

Men något sånt läge kom aldrig och jag blev mer och mer stressad över att hon ibland ville amma väldigt ofta och länge på natten. Och äta mat var sådär intressant hur mycket jag än kämpade och försökte hitta favoriter och rutiner. Ju närmre vi kom makens semester ju mer förstod jag nedtrappningen inte skulle gå ”av sig själv”. Det vill säga på dotterns initiativ.

I den stunden såg amningen ut som följer: Dagtid ammade hon i samband med de två vilorna och ibland när hon hade ätit väldigt dåligt. Det blev 0-2 amningar per dag. Sen ammade hon i cirka 30-60 minuter vid nattning och under natten 3-10 gånger i olika längd.

Beslutet

Så en natt när hon ammade sådär mycket, jag minns inte hur ofta men så att jag blev väldigt trött och modlös, så kände jag att jag fick en insikt som ledde till ett beslut. Jag hade läst/hört massor av historier om folk som slutat amma eller dragit ner på amningen. I berättelserna tyckte jag mig se olika typer av personligheter, precis som med alla andra metoder/förhållningssätt /strategier med barn. De är olika och behöver därför behandlas olika.

Hur är då T? För henne är sömn och att somna i sängen nära sammankopplat med mamma och att amma. Och om hon får amma minsta lilla är det då, när hon ska sova eller somna om, som hon vill göra det. Precis då när jag inte vill göra det. Precis då när jag vill kunna lämna över henne till pappa nån gång. Hon kommer aldrig vara en sån som ammar när jag kommer hem från jobbet. Nej då vill hon leka.

Så om jag ska få bra sömn och pappa ska kunna natta på kväll och natt måste jag sluta amma helt. Det insåg jag där i mörkret.

Jag gillar inte det här med att vänta på stora omvälvande saker så jag bestämde mig för att börja nästa dag. Trots att det var mitt i veckan och jag inte kunde få sovmorgon och avlastning som på helgen.

Projekt amningsslut 

Förutom att läsa om andra mammors och deras barns sätt att minska eller avsluta amningen läste jag förstås den text som så ofta rekommenderas av Amningshjälpen: Dr Jay Gordons metod Han beskriver en mild och ganska långsam metod där du försiktigt vänjer av barnet att somna till bröstet. Vissa delar var lite skrattretande för mig. Som att du i början ska amma barnet kort och sen lägga ner barnet vaket (!) så att hen lär sig att somna liggande i sängen. T skulle bli alldeles tokig om jag försökte mig på något sånt.

Men det jag tog med mig från texten var att 1. introducera nyheter gradvis. 2. ha kvar nattningsamningen som sista sak. 3. försöka förkorta amningstillfällena. Jag struntade helt i uppmaningen att försöka söva henne utanför min famn. Jag tänkte istället ge henne hur mycket närhet som helst. Och det tror jag egentligen är själva andemeningen i metoden: att ge barnet närhet och trygghet på andra sätt än genom bröstet.

Jag började med att ta bort amningen på dagen. Det var det lättaste. Nattningsamningen gjorde jag inget med utan lät den vara hur utdragen som helst. Under natten var jag sen nog med att alltid pröva att söva om henne med vaggande, sång och pilatesbollsskump istället för amning. Om det inte verkade fungera inom cirka tio minuter tog jag fram bröstet. När jag ammade henne var jag väldigt uppmärksam på minsta lilla tecken på att hon var på väg att somna om. Då försökte jag smyga ut brösten och få henne att fortsätta sova, ofta med vaggning. På så sätt lyckades jag minska på amningstillfällena under natten. Det tog ungefär en vecka tills det bara blev en amning under natten.

Det låter bra va? Som att det gick smidigt?! Det kan jag berätta att det inte var! Det var så himla jobbigt! När hon inte fick amma blev hon orolig och ville bara sova i min famn eller på mig på olika sätt. Och ofta ofta fick jag söva om henne med vaggning. Jag fick sova väldigt lite. Dessutom var jag tvungen att vara fokuserad och aktiv när hon väl ammade. Det gjorde att jag vaknade helt och sen hade väldigt svårt att sova. Det var också obekvämt med en tung bebis på mig och att ligga i konstiga vinklar.

Och så var det maten. Första veckan åt hon precis lika dåligt som vanligt och det märktes på dagen att hon var gnälligare än förr. Hungrig. Jag kände mig som världens sämsta mamma. Hon vill ju amma!, tänkte jag. Sen vände det efter knappt en vecka. Hon började äta oftare och i större mängd. Och med högre hastighet.

Lagom till att hon hade vant sig vid att amma en gång prövade jag att ta bort det också. Mer vaggning och sova ovanpå mig. Där stannade jag upp några nätter. Provade att ge henne lite grötklämmis och vattten när hon vaknade vid 5.30 och hade svårt att somna om. Hon sov längre och längre pass bredvid mig istället för på mig.

Sista striden

Igår jobbade maken sin sista dag på jobbet och jag bestämde mig för att pröva att söva henne utan bröstet. Jag tog upp henne i sjalen på magen och studsade på pilatesbollen och hummade. Hon vrålade ilsket men somnade ändå efter kanske tjugo minuter. Sen vaknade hon flera gånger med det där vrålet. Och på morgonen när jag försökte ge henne till pappa och låta honom ge henne klämmis grät hon förtvivlat. MEN hon ammade inte!

Hon ska få mycket mamma nu. Så att hon vet att jag inte lämnar henne. Att hon fortfarande får mysa och vara nära mig. Bara inte amma.

Så nu tror jag att det är slut.
Den långsamma nedtrappningen har varit väldigt jobbig men verkar ha varit skonsam mot både T, mina bröst och min hormoner. Min sömn däremot har tagit mycket stryk. Men det hade den säkert gjort med ett mer abrupt slut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s